Swede Hollow
1800-talet lämnade många Svenskar sitt Sverige för att söka sig lyckan i Amerika. Att man sökte sig till Amerika har som de flesta vet många orsaker, mot den senare delen av 1800-talet hamnade en del av 1.3 miljoner svenskar som utvandrade från Sverige i East Side, Saint Paul i Minnesota och närmare bestämt ett bostadsområde som kallades Swede Hollow Park.
I dalen byggdes skjul där främst svenska invandrare bosatte sig och den Svenska dalen, Swede Hollow blev snabbt ett slumområde och känt för att vara det fattigaste i hela USA. De hade inga rättigheter, trots att de betalade 1 ½ dollar i månaden kunde de vräkas när som helst utan pardon, flera familjer delar ofta på samma hus som ligger på ca 12 kvadratmeter. Den höga barndödligheten var ett resultat av att difteri och kikhosta som härjade konstant i slummen. Att man tömmer sitt avfall även från dassen i Phalen Creek som rinner genom dalen är en ständig källa till oro för kolera. Det sas att Svenskarna är korkade, luktar illa och går inte att tala med. De står absolut längst ner på samhällsstegen. I tidningsartiklar skrivs det att Swede Hollow "ett miniatyr av det primitiva Sverige".
En journalist från St.Paul Daily Globe med signaturen ( Grundy) beskriver 1886 följande :
"Grundy" har bestämt sig för att slumma en stund och vågar sig ned i denna okända terräng, där han möter "små linhåriga barn i illasittande, smutsiga kläder" som åker släde på en gammal träskiva "och tjattrar med varandra på ett obegripligt språk". Journalisten slås ändå av tystnaden, hur han stirras ut av misstänksamma, blonda sluminvånare. "Inte ens hundarna skäller ju här."
Kvinnorna i Swede Hollow försörjde sig som hembiträden, sömmerskor och prostituerade och männen åt järnvägsbolaget Great Northen. Det förekom hustrumisshandel och fylleri och många av svenskarna dog i arbetsplatsolyckor. De hade svårt att anpassa sig och lära sig det engelska språket och "The Dumb Swede" = Den dumma svensken myntades. Dessutom såg man knappt svensken som "vit" svensken räknades inte riktigt in i Europa där Anglosaxare och Tyskar var högt ansedda i Amerika. När den slaviska invandringen kom blev svensken "vitare".
1901 skriver en skogshuggare Horace Glenn hem och beklagar sig över den svenska odören:
"Här är vi högst femton vita män på sextio svenskar, men vi håller dem kort och de vet vem som bestämmer... det är bara på kvällarna jag behöver ha något att göra med de djuriska varelser man kallar svenskar... att gå bakom en rad svenskar är inget för en man med väl utvecklat luktsinne. Den stanken kan bara komma från en lång rad av otvättade förfäder."
1898 Finns det fler källor till vittnesbörd om att man beklagade sig över svenskarnas särskilda lukt, som inte sällan påminde om strömming. Men när Daily Globe gör ett återbesök i Swede Hollow märker man att något håller på att förändras i synen på den svenska slummen. Artikeln handlar om en dam på jakt efter ett hembiträde och hon har hört att svenskor är renliga. Det som slår henne på plats är just hur man mirakulöst nog lyckas hålla rent i de små skjulen. Språkkunskaperna är det fortfarande si och så med, men "mrs Blank" hittar till sist en passande flicka.
.jpg)
Den svenska immigranskocken fasades in i samma hierarki som andra nykomlingar – de senast anlända var alltid "efterblivna", lät och luktade konstigt, åt märkliga saker. Sedan kom en ny grupp in längst ned, de tidigare "primitiva" steg uppåt och blev mer amerikanska. Efter svenskarna kom italienarna till Swede Hollow, och lämnade betydligt fler spår efter sig i skrift och bild. Senare kom en grupp polacker.
1956 blev de sista invånarna i "Hålan" var en grupp mexikanska familjer, som vräktes varefter man brände deras hus. Dalen var en sanitär olägenhet.
Nu är den en park utan lämningar av mänsklig bebyggelse.
På American Swedish Institute i Minneapolis firas varje år svensk midsommar. Historikern Bill Beyer, som är med och ordnar firandet, berättar att han en kväll för några år sedan var bekymrad över att man blivit högljudda och stört grannskapet. Så på väg hem rullade han ned bilrutan och frågade en man som satt på grannhusets trappa i sommarkvällen om de svenska sångerna skallat för högt.
"Inte alls" sade mannen, "jag är från Somalia. Men min bror och min far bor i Stockholm. Så jag tyckte att det var precis som hemma."
En av få som forskat om Swede Hollow är svenskättlingen David Lanegran, professor i geografi vid Macalester College i St Paul, och i början av 1970-talet intervjuade han människor som vuxit upp där.
2016 gavs romanen Swede Hollow ut av Ola Larsmo, som handlar om svenskar som bosatt sig i dalen, romanen är en fortsättning på den efterforskning och ett repotage om Swede Hollow som Larsmo publicerade i DN 2013.